Sunday, bloody sunday.

Ett litet självporträtt kan jag åtminstone bjuda på idag.
[bilden kommer från serien jag skickade till Skellefteguiden]
Sitter och dricker kallt kaffe och försöker mig göra redo för att gå tillbaka till ateljén och jobba med en ... framsida kan man nog kalla det.

Det är till en serie jag håller på att skriva på för tillfället, som handlar om det som får världen att gå runt. Nämligen...*suck* kärlek.
Har suttit och pratat med idésprutan Kalle och det kan nog bli bra.
Om jag får till ett ordentligt manus, dvs.
MEN jag glömde mitt anteckningsblock hemma i lägenheten [och jag orkar fan inte gå hem igen] så jag sysselsätter mig helt enkelt med annat.

Något jag verkligen avskyr är min brist på ideér när det kommer till att teckan frisyrer. Jag vill nämligen rita mohikan på alla mina tjejer.
Alla andra frisyrer känns så otroligt trista.
Någon som har något tips?
Ah well. Orka böga mer vid datorn. Nej. Rita nu. Herå.

ATD2

Det ni ser här ovan är ett exempel på nackdelen med att gå på Serietecknarskolan.
man riskerar alltid att någon tecknar serier om en. Antingen som en kul grej,
eller som en "hämndaktion".

Upphovsmannen till de här två stripparna går under namnet AT och under året har vi haft våra duster, han och jag. Men jag vill ändå kalla honom en vän.
[fastän jag blev grymt förbannade när jag hittade de där stripparna på mitt ljusbord:P]
Man får väl se det som en jävligt skev komplimang att han tecknade mig som drottningen i "Alien", iallafall. Att jag i den andra är en face-hugger...well. Revenge is a dish best served cold.

Iallafall är jag tillbaka på skolan nu och det känns otroligt bra.
Satte igång med att göra klart en serie jag skissat på under sommaren, redan andra dagen i Hofors.
Skickade tillochmed in den till en kille på Skellefteguiden (nöjestidning) och fick svar redan dagen efter.

Och hör och häpna, han gillade den!
Han skulle visa upp den på ett möte de skulle ha på tidningen nu till veckan,
och sen höra av sig till mig. Så snälla, håll tummarna för mig.
Har aldrig blivit publicerad "på riktigt" förut.
Kommer säkert att drabbas av någon sorts hybris om det händer...och få ritkramp.
Skulle dock vara schysst med ett "stadigt" gig. Tidningen kommer ut en gång i månaden
och dessutom har jag hur mycket material som helst att använda mig av>:]

Det är spännande med de nya ettorna också. Men tvåorna är jävligt saknade.
Iofs, min vän [och numera granne, Kalle] hade besök av sin f.d tvåa till flickvän häromdan,
och allt kändes precis som vanligt.
Men när vi festade i korridoren märktes det att de var borta.
Speciellt Uvett [ www.uvett.se ] och naturligtvis Hanner
[ som går i min klass, men för tillfället befinner sig i Spanien ]
Och mest, min Mattias. Som fattas mig nåt så djävulskt.

Tomorrow Comes Today

Vet inte om det är något som är gemensamt för kreativa personer,
men jag har iallafall väldigt...livliga drömmar.
Något som är jävligt tacksamt att utnyttja när man sätter sig vid ljusbordet med pennan i högsta hugg. Den här bloggen kommer att vara frukten av en sådan dröm.

Snart ska jag börja mitt andra år på Serietecknarskolan i Hofors.
Eftersom att sommarens kreativitet legat på konstant sparlåga har jag tänkt att ta igen det med råge under året. Och en blogg är ju det perfekta mediet för att få utlopp för BÅDE min narcissism OCH mina serier.

Grundtanken är iallafall att jag ska posta åtminstone en illustration till varje inlägg
och om tid och ork finnes, kanske kortare serier.
Får hoppas att någon finner lite nöje i det iallafall.

I våras gjorde jag mest serier med utgångspunkten att de skulle publiceras på engelska.
Ingenting jag har emot, känner ofta att jag har lättare för att uttrycka det jag vill genom engelskan,
men nu i sommar har jag känt att jag har saknat svenskan lite:P
Så grejerna jag lägger upp här kommer att vara på mitt modersmål OCH självbiografiska:D

Var beredda på skvaller om mina serietecknarpolare, mycket tusch och kaffefläckar.