Wake Up, Dead Man

Inget gor mig sa glad som nar jag kan tipsa om schyssta grejer som mina polare gor.

Min begavade van Egil Röckner har en webbserie, lankad ovan, som han gor med en rumansk kille; Andrei Neagu.



Kolla in, for helvete!


I ovrigt...jobb, jobb, jobb. MEN en serie ar pa G.
Utover PhonePhucker. Kommer upp i sinom tid.
I akvarell och allt. Phew! Nej, har ska tecknas gagballs och dyl.

Tills nasta gang...I bid you farewell och KRAVER skvaller fran SPX.

Enslaved (inte Sissys and Maids)

For det var SA tidningen hette egentligen.
Iom att jag jobbar for fulla muggar med PhonePhucker har jag inte tid att blogga sa jakla mycket. Sa jag tankte lagga upp lite bilder fran tidningen jag namnt i ett tidigare inlagg.

Ta en titt pa de fruktansvarda bilderna och svara mig:

Varfor ar konst sa ful i tidningar vars storsta syfte ar att fa folk upphetsade? Man tycker ju att folk borde lagga manken till for att fa det att rycka i baguetten, om man far saga sa?

Och samma sak galler ju i svenska "porrtidningar", eller hur? Talangfulla tecknare illustrerar herrtidningar. Som ett schysst jobb, antar jag, men de annonserar inte med det.

Jag kanner till tva, atminstone och pa deras hemsidor star inte de tidningarna pa CVt.

Varfor ar den enda i Sverige som faktiskt star for sitt forflutna som "porrtecknare" Martin Kellerman?

Varfor?