"Här är boken som får både barn och vuxna att lämna huvudfotingstadiet och istället teckna riktig manga. "/Bokus.com
Eller, i min mening; Här är boken som gör dig förbannad så det sprängs varje gång du sätter foten i en seriebutik att du vill klubba ner den här Katy Coope tills hon ÄR en huvudfoting och sätta henne i ett ordentligt teckna manga-bootcamp, samtidigt som du gör en mental anteckning att bara beställa serier på internet hädanefter.
Och det här är ju inte den enda dåliga Teckna Manga-boken i sitt slag, heller. Och gud, jag fattar att kidsen gillar manga - jag har själv varit ett sådant. Men att lära sig grunderna från en tecknare som är vansinnigt dålig, stjälper ju ungen mer än den hjälper.
Manga handlar ju först och främst om dynamik, eller hur? Och de här böckerna är så odynamiska att när folk utgår ifrån det, som "rätt" sätt att göra det på, blir det liksom ett skämt. Alla kan teckna.
Ja, alla kan teckna. Till viss mån. Huvudfotingar, streckgubbar... Ja, du har tecknat något. Men inte kallar du dig för mangakonstnär för det? Om man nu gillar att teckna, vilket så många av oss gör, så finns det inga enkla lösningar. Begåvning är en välsignelse som är få förunnat, och är man inte überbegåvad så är det enda sättet att träna, träna träna och teckna tills tuschet sipprar ur blodkärlen på dig.
OCH, alla kids därute som läser den här bloggen (jag är tveksam att någon under 19 gör det, but still) alla mangaböcker som innehåller speciella pennor, papper och mangalinjaler... Waste of dina föräldrars pengar. Att teckna på speciella papper gör inte motivet snyggare. Kan du inte rita ok med en vanlig kulspetspenna blir det nog inte bättre med en som kostar 30 kr mer. Teckna på alla pappersbitar du kommer över istället och prova dig fram med blyerts, kulspets, pensel eller stålstift. Det som känns bäst för dig upptäcker du. Men låt ingen diktera vad du "bör" använda, bara för att "proffsen" gör det.
Och eh, ärligt talat. En anatomibok är mer värd vad den kostar än de här "How to"-skämten som poppar upp som giftiga svampar ur marken.
9 comments:
Anatomiböcker är bra, kombinerat med kroki är det bättre.
Men jag får påpeka att det finns BRA "how-to" böcker. "Yosh! Teckna manga!" t.ex. charmig bok som drar upp grunderna bakom serieskapande samt ger tips på hur kidsen sen kan göra något med sitt tecknande.
Men ja, ju mer man utveklas som tecknare, desto mer inser man hur mycket mer man kan sig lära.
gosh!
Jag vet inte hur många gånger jag sett den där boken och velat skrika rakt ut i ren frustration. Du har helt rätt, först när det gäller det där med att tecknaren i boken suger något så fruktansvärt och för det andra när det gäller genvägarna.
Träning är det enda som gäller och dyra tillbehör är överskattade.
Jag fick en liknande bok men av en japansk tecknare, när jag var 14 år. Jag följde den slaviskt och tyckte att alla illustrationer var såå braaa. När jag tittade i den nyligen så blev jag mörkrädd över hur FULT allt är genomfört och hur urdåliga tips levereras ång på gång som någon sorts sanning.
När det gäller art så finns inga regler.
Puh, tack för en bra blogg förresten ^__-
Stef:
Ja, kroki är ännu mycket bättre! Men alla har inte tillgång till nakna människor X ggr i veckan/när lusten faller på;)
Jo, det finns bättre och sämre böcker förstås, det är klart. Men vad jag menar är att bara för att "kidsen gillar manga" så kan man inte (som sexologer brukar säga) "göra våld på sig själv". Jag är mest förbannad på förlagen som gör allt för att mjölka denna kassako, när det bara skadar kulturen i slutändan. OCH att ungen får känna sig snuvad på konfekten och otillräcklig ett par år senare.
Enmi:
Vi är inte ensamma. Och tack!
"Label: gnäll"
Ha, ha, ha!
Ja, hur många har inte retat sig på den där jävla boken. Jag vågar fräckt påstå att till och med jag själv skulle åstakomma en bättre "Så-tecknar-du-manga-bok". Och då är det illa.
Jag har funderat mycket – faktiskt – över varför eländet har getts ut. Kan det vara så att man gjort det av det pedagogiska skälet att inte skrämma bort nybörjare med ett övermänskligt bra material. Så att de kan tänka: "det här kan jag också göra!" I vart fall är det den enda logiska förklaringen jag lyckats klura ut ...
Men visst fan tecknar man bättre med pennor/penslar av bra kvalitet! Även små barn gör det.
Word! skitmanga. Jag hade något liknande när jag var liten. En Lena Furuströmskola hur man lär sig rita hästar. Jag följde den slaviskt och efter ett tag kunde jag rita hästar precis ungefär som Lena. Duktiga jag. Papper upp och papper ner med hästar, inte så mycket annat. I högstadiet fick jag ritahästförbud av min bildlärare. Jag tackar honom idag. Jag tackar också min bildlärare i gymnasiet som sa att vi inte fick teckna av andra bilder eller fotografier. Det är mest hjärndött. Nu har jag utvecklat min egen stil - kan fortfarande rita hästar men gör det på mitt eget sätt ;)
Gnäll på bara, Dummy. Det här är en bok som förtjänar allt gnäll den kan få. Vilken seriefantast har inte mått illa vid en genombläddring?
Jo visst - men kidsen blir sååå långa i ansiktet när jag säger att den är dålig. Och de vill verkligen ha steg för steg... det beror ju också på hur gamla de är - jag undervisar i teckna manga på medborgarskolan. De är 9-14 år. Och att bara säga till dem att det handlar om att öva och att verkligen lära sig teckna går inte. De vill - gärna med än gång - få till nåt som ser ut som Manga ganska snabbt...
Och det är med pennor och bläck - det känns liksom som om de är riktiga "mangaka" när de har rätt tillbehör. Det är lite fantasi för dem. Precis som jag lärt mig att de som jag undervisar på kvällskurser i måleri egentligen inte vill lära sig att VERKLIGEN måla - de vill få till nåt som ser fint ut där och med en gång... de vill lära sig "tricks"
haha det var på tiden! nothing worth doing comes easy ! det är bara att öva... och inte träna in "lätta" how-to streckvanor som tar tusen år att bli av med!
när det gäller material... ja glädjen är den när man hittar just den dära pennan, den som sitter i handen som en dröm, med rätt hårdhet eller flöde... men den kan kosta 5 kr som 50... det gäller att prova där med och lära sig att dyrt betyder inte alltid kvalitet...utan ofta betyder det att man blivit lurad!
hehe... ah... nu käns det bättre!
Jag tyckte likadant men jag måste erkänna att jag är en sucker för Making Comics av Scott McCloud. Mycket bättre än de två tidigare i serien (Reinventing Comics och Understanding Comics).
Post a Comment