Saturday, December 09, 2006

Feministiska VS Antifeministiska serier


Jag började intressera mig för politik i 14-årsåldern och det lutade åt vänsterhållet, så när jag började gymnasiet anslöt jag mig till Ung Vänster. Jag har varit förtroendevald sen jag var 18 och sa upp mitt uppdrag när jag flyttade hit till Hofors. Vänsterpartiet i Gävle hörde av sig till mig och ville att jag skulle engagera mig här också, men jag tackade nej, eftersom att tanken med att flytta hit var att fokusera helhjärtat på mina studier - vilket, som ni förstått, går ut på att teckna serier.

De serier jag gör är inte medvetet feministiska. Jag berättar historier jag tycker är intressanta och bra. Och efter ett antal seminarier i Genus är jag säker på att jag förmodligen är så medveten om den könsmaktsordning som finns, att jag inte ens tänker på det när jag skriver eller tecknar.
Jag har inte ambitionen eller viljan att göra politiska serier, eftersom jag har engagerat mig på andra sätt genom åren och om jag vill fortsätta med det när jag är klar här, så kommer jag förmodligen att göra det genom politiska föreningar.


Inte då sagt, att jag utesluter politiska serier från min repetoar, det kanske kommer, men det har inte gjort det ÄN. Hursomhelst, inte sagt att politiska serier är dåliga, men exemplet jag visar här ovan, till vänster, signerat Kalle Strokirk, gjorde mig motiverad till att skriva om det.
(http://www.kallestrokirk.se/, hela serien finns under rubriken "Sune och Rödstrumporna")

Det förs redan en diskussion om det på Serieframjandets forum, där Kalle försvarar sina serier och lägger fram ännu fler förlegade åsikter (går att läsa här: http://forumet.serieframjandet.se/viewtopic.php?id=1452&p=1 ) där han, som i serien jag lagt upp, tydligen visar att han missförstått hela grejen.

Jag förstår ju att det är satir, jag är inte dum, men jag förfasas lite över att folk fortfarande missförstår den feministiska kamp som pågått så jävla länge. Är folk så tröga?
Eller är de bara rädda? Blinda kanske? ( höll själv nästan på att bli det av Kalle Strokirks kackiga bilder, iallafall) Vad Kalles syfte med sina serier är, framgår inte riktigt. Men vad det är är, så misslyckas han med det. Visst, en målgrupp som består av trångsynta gubbar kanske tycker att det är lite underhållande, men jag gör då fan inte det.


I andra ringhörnan hittar vi Liv Strömqvist, en av Sveriges mest uppmärksammade feministiska serietecknare ( hon håller just nu på med ett projekt tillsammans med Jan Bielecki, där de gör en feministisk sexserie. Titta på arbetsprocessen på: http://www.femisex.blogspot.com/ )
som i en intervju I Galago får frågorna:

Varför är alla kvinnliga serietecknare feminister?
Att många kvinnliga serietecknare är feminister beror nog på att det i den sk. serievärlden förekommit en extrem mansseparatism, jämförbar med det katolska prästerskapet. Jag kommer till exempel ihåg att jag upptäckte och älskade Galago när jag var 15-16 år, men att det verkligen var SÄLLSYNT att man såg någon kvinna som tecknat något där. Resultatet har varit att många serier cementerat och fört vidare extremt stereotypa och sexistiska könsroller, det finns en massa exempel på detta. Så jag tror att när kvinnor kommit i mer på seriemarknaden - som vi ju tydligt sett de senaste åren - så har dom varit rätt förbannade. Det är väldigt roligt och bra.

Är de det (feminister, alltså)?
Alla är kvinnliga serietecknare är såklart inte feminster, även om man skulle kunna hävda att det är en aktiv feministisk handling att ta makten över att beskriva verkligheten, alltså att bli subjekt istället för objekt. Jag tror att många kvinnliga serietecknare har en feministisk medvetenhet, men att de kan vara trötta på att bli instoppade i ett politiskt fack som feminister, bara för att de är kvinnor och skapar. Att deras konst inte blir bedömd som konst, vilken som helst, utan som "kvinnlig" konst , eller "feminisk" konst. Jag störs inte av detta dock, eftersom mina serier är väldigt uttalat feministiska och politiska.
Vad är en feminist?
Någon som har en medvetenhet om att det finns en ojämlik könsmaktsordning i samhället, tycker det är fel och vill ändra på det.
Är du en sån?
Ja, absolut.


Och hon slår verkligen huvudet på spiken, iallafall när det gäller mig, när hon säger att många kvinnliga serietecknare har en feministisk medvetenhet. Jag har aldrig blivit insatt i ett politiskt fack som tecknare, men det kanske kommer. Mina serier är varken riktade till män eller kvinnor.
Jag vill bara att de ska läsas av alla som finner underhållning i dem.

Fast jag kan ju säga det, för som serietecknare och illustratör tilldelas man ju ibland uppdrag, och skulle jag få ett sådant som var rasistiskt eller anitfeministiskt, eller whatever, så skulle jag tacka nej.

4 comments:

Anonymous said...

hej, jag vill bara säga att jag tycker om din blogg och jag hoppas på att få läsa mer av dina serier i framtiden. mycket klokt inlägg förresten. tjingeling och ha det bra!

Anonymous said...
This comment has been removed by a blog administrator.
Anonymous said...

Det jobbiga med att så stor del av de kvinnliga serietecknarna som kommer fram sysslar med feminism är att det blir som i politiken. Typ "tjejerna får va me om de sköter tjejfrågor, så sitter vi gubbarna kvar på allt annat och låter dem få lite uppmärksamhet med sina prostitutionslagar och feministserier då och då, så att de tror de spelar på samma villkor". Fast det är förstås bra att feminism diskuteras och så, även om jag inte kan med just Liv Strömqvist.

Elin J said...

osynlige jackson:

tack så mycket! ska bli bättre på att lägga upp serier, men du har 3 sidor att vänta på nu i dagarna. Ska bara texta dom så får du en snabbkurs i hur man tecknar serier, inte illa va?

PhonePhucker:

Nej, har också problem med Liv Strömqvist, även om hennes senaste projekt verkar mycket intressant.
Och ja, det du säger kan jag bara hålla med om...trist nog.

Och det lär ju inte bli nån förändring med alliansen vid rodret heller. Såg på nyhetsmorgon, var det förra veckan, med Nyamko Sabuni ang könsriktad leksaksreklam...
Hon verkade inte ens fatta vad det handlade om. och henne ska man kalla jämställdhetsminister?