För er som läst min blogg ett tag framgår det kanske att jag inte är den allvarligaste männskan i världen. Jag är rätt care-free och tycker att det mesta i livet faktiskt är helt okej.
Ställer inte så stora krav på min omgivning; så länge jag får i mig kaffe, snus och mat varje dag är halva lyckan gjord. Om jag dessutom inte ha tecknarkramp den dagen och jag får umgås med människor jag tycker om... är jag fan happy.
Men, jag har även en mörk sida:
Jag tycker nämligen om att störa mig på saker.
Letar i princip efter saker att hata för tillfället.
Eller som Yvette skrev i sin blogg om hur det är att bo med mig:
"Elin och jag är som ett gammalt gift par. Känns bra, vi lagar mat åt varandra, sover ihop (hon på höger sida och jag på vänster) ser på TV ihop. Det är fantastiskt! Och det bästa är att vi båda hatar folk och kan berätta för varandra vem vi hatar just idag."
Och bloggen är ett uttryck för det. För mina olika störningsmoment. Och jag har stört mig mycket på sistone. På Emma Sundh. Seriefrämjandet.
Det senaste tillskottet i "störningsfacket" är de kommentarer jag fått ang mitt förra inlägg.
Att bli smälld på fingrarna för att jag uttryckt mig lite klumpigt ang SeF, må vara en sak. Men att föra (som det verkar) ändlösa samtal om hur gamla folket som hänger på forumet är...är inte direkt prioritet 1 för mig. Så för att klargöra:
1) Klart det inte bara är gubbar som hänger på forumet.
2) Jag har abslout inget emot varken Tintin eller Carl Barks.
Vänner nu?
Så, vad ska jag hata mer i det här inlägget?
Tänkte skriva ett inlägg om Hofors V/S Malmö i och för sig... Men det får bli en annan gång.
För nu ska jag dricka vin.
Dagens bild: Telefonklotter.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
It's the price of fame, you know... från och med nu kommer allt du tycker och tänker att analyseras, överdrivas och kommenteras utom din kontroll. Jag är förvånad över att inte Expressen gjort något av din "fejd" med Emma Sundh ännu - jag väntar med spänning på att få se ordet "seriechock" på löpsedeln!
Haha, fy fan vad jag skulle gotta mig då;) Bli seriernas Linda Rosing och göra vadsomhelst för att hålla mig kvar i rampljuset. Picka fight med alla bara på pin tjiv, lixom.
Göra utvik av migsjälv här på bloggen (tecknat naturligtvis) Iofs har jag haft planer på att göra ngt sånt, rita mig själv, lättklädd i fula vinklar med riktiga intervjufrågor från tidningen Moore. That would be fun:P
Post a Comment